Grillkväll

Mysigt värre...

Äntligen...

Nu är det bara en ynka halvtimme kvar. Sen återstår bara en sak. Frihet.

Tomorrow, the day of my liberty

That's pretty much what I've been doing every day for the past 9 weeks. Sad, I know.Tomorrow I will be set free. Free from the shackles of ehrmm my summerjob. It might not seem as a big day for the common man, but to me it is the day my creativity and brain functions is switched back on from their current sleep mode. I'm not sure how they will respond to this, but I hope not too bad.

1 week of freedom. That's what I get. Maybe I shouldn't even call it freedom. It's more like a temporary release, or a move from one shackle to the next. You all know what I'm talking about. School.

I must admit, though, I exaggerate a lot when I blog. I just can't help it. The words come to me, and I just hav to type them. And I found the stories get so much better. Don't you? The truth is I actually like school. No, of course I don't like everything about school, but for the most part, I do like school.

I never liked this job, though. I think it's because it's killing my creativity. There's no room to create anything new here. The routines are all set, pretty much a machine should be able to do it. Why they haven't actually put a robot in here instead of us expensive humans I guess just shows how non-creative this environment is.

So by now you all ask "But where do you work?" I will tell you. I'm employed by Manpower, a recruiting firm. I work for one of their clients, Xerox. Xerox has many 'sites' located at different large companies who wants to outsource their document divisions. One of these sites is at St. Jude medical. That's where I work. Here, I recieve orders through a printer. I take it out, copy it, and start printing the manuals specified on the order. When it's all printed, I might have some cutting to do, and then I package it. Then I start over with the next order, and so on. That's pretty much what I've been doing every day for the past 9 weeks. Sad, I know.

Hopefully, by next week I will have some nice vector calculations to solve instead. Hmm.... I can't wait!?

Kanske tidernas sämsta låt...

"*Visslar* Den är giftig o den smittar ner dig. Du har hört den förut så du visslar med mig, ba"

Så börjar den. Mange Schmidt och Petters inte-längre-så nya sommardänga. Den är för övrigt hemsk. Hela texten finns här för den som vill njuta av svensk vislyrik när den är som bäst.

Det är nog den första låten jag har hört som använder "ordet" "ba" så mycket. När jag växte upp försökte min Pappa hela tiden lära mig att "ba" inte är något ord och därför inte bör användas.

Låten ska vara någon slags svensk rap, vilket oftast, och även i detta fall, blir misslyckat. Det blir nästan som att det är på skämt. Det var väl lite därför JustD funkade, för att alla texter var bara skämt. Men de här svenska rapparna, Mange Sch(m)idt (kunde inte låta bli), Petter, Ken m.fl. försöker ju alla verka seriösa, och ändå låter det som skoj. Tyvärr. Jag vet inte om det har med svenskan att göra, men det måste det väl, för t ex Petters låtar är ju inte så dåliga rent rytmiskt osv. Det är ju bara själva textandet som blir pladask.

Men det absolut värsta med Mange Schmidts låt är att den sätter sig i huvudet. De spelar den ju non-stop i P3 hela dagarna, så det är kanske inte så konstigt, men man blir ju helt tokig på den. Jag kommer på mig själv i bilen på väg hem, visslandes på den där eländiga slingan. Man skulle kunna säga att den är giftig och den har smittat ner mig. Tack för det, Mange Schmidt!

Muppinlägg 2

Min fru har påpekat för mig att det med tanke på mina tidigare inlägg finns viss risk att man tror att jag är en mupp. Med detta inlägg vill jag dock visa en gång för alla att det är jag alltså inte, å det bestämdaste. Eller finns det kanske vissa likheter?